Vanliga frågor
Hjälpkällan får många frågor varje vecka. Innan du kontaktar oss, kolla om din fråga finns här. Vi listar de vanligaste funderingarna, omskrivna för att ingen ska kunna kännas igen av någon annan.
Hej! Vad roligt att ni intresserar er för ämnet. Tyvärr hjälper vi inte till med gymnasiearbeten. Vi är en ideell förening där alla engagerar sig utan ersättning och vårt fokus ligger därför på att stötta avhoppare, som är själva kärnan och syftet med vår verksamhet. Vi är behjälpliga när det gäller forskning och högre utbildning, men tyvärr inte skolarbeten. Ta gärna en titt på vår Kunskaps-sida där ni kan hitta tips på fackböcker och andra bra källor som kan ligga till grund för ert arbete. Varmt lycka till!
Hjälpkällan riktar sig mot avhoppare och uteslutna från sekteristiska rörelser. Vårt huvudfokus är att stötta dessa personer och förmedlar därför inga kontakter för intervjuer när det gäller studier på gymnasienivå. Många avhoppare befinner sig i en svår period i sitt liv när de hör av sig till oss och deras behov kommer alltid först. Varför inte slänga ut frågan i dina sociala kanaler? Det finns många människor som bär med sig erfarenheter av slutna rörelser, ibland där man minst anar. Har man kommit lite längre i sin egen process kan det också kännas enklare eller mer motiverat att ställa upp som intervjuperson. Lycka till med projektet!
Tack för din fråga! 12-stegsrörelsen kan inte anses sekteristisk. Med det sagt så finns det avhoppare från slutna rörelser som inte gillar 12-stegsmöten, kanske för att vissa moment under dessa möten kan påminna om saker man varit med om i destruktiva slutna grupper. Det finns några viktiga saker som särskiljer 12-stegsrörelsen från sekteristiska rörelser. 12-stegsmöten bygger på frivillighet. Det uppstår inga negativa konsekvenser för individer som väljer att avstå dessa möten i form av exempelvis hot, förföljelse, trakasserier eller uteslutning, vilket kan ske när man lämnar en destruktiv sluten rörelse. Inom 12-stegsprogrammen finns inga självutnämnda ledare som förkunnar hur du ska leva ditt liv. Inte heller kommer någon att lägga sig i var du ska bo, vem du ska leva med, vad du ska äta, vilka kläder du ska ha på dig, eller liknande privata livsval. 12-stegsgruppen är en anonym gemenskap, en så kallad självhjälpsgrupp. Metoden rekommenderas av socialstyrelsen för personer med beroende och missbruk, för att det finns vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet som säger att målgruppen kan gynnas av metoden. Om du känner att du inte gynnas av eller inte gillar att vara med i 12-stegsgruppen så kan du alltid avstå.
Det är inte så lätt att veta vad som är sekterism och inte, särskilt om man befinner sig i periferin av en grupp eller inte har varit med så länge. Att försöka bestämma om något är en sekt eller ej är vanskligt. Dels för att det inte finns en enhällig definition av vad en sekt är, men också för att sekterism kan variera över tid inom en och samma grupp. Det spelar kanske egentligen inte så stor roll om en grupp öppet kan klassas som sekt, för de flesta som närmar sig en sluten grupp känner inte till att den är sluten, och väldigt få organisationer skulle själva utlysa att de är sekteristiska. Eftersom sekter ofta vill ha nya medlemmar behöver de ha ett helt annat förhållningssätt i sin kommunikation mot omvärlden. Försök istället att utgå från hur du känner dig när du umgås med den här personen och när du är med på möten. Känns det lugnt och tryggt, eller känner du ett litet obehag innerst inne? Tänk på att första tiden i en sluten grupp kan kännetecknas av ett euforiskt rus, till följd av kärleksbombning eller extrem validering av dig som person. Om du känner att du dras med i något som samtidigt gör att du distanserar dig från dina nära och kära, så kan det vara ett varningstecken. Om dina ”världar” kan samexistera på ett obehindrat sätt och medverkan i gruppen gör dig gott, kan det vara ett bra tecken. Men, det finns inga garantier för att det alltid kommer vara så. Att navigera sig genom livet och med andra människor är ibland en utmaning. Vad bra att du lyssnar på din inre röst och vågar ifrågasätta!
Tack för din viktiga fråga. Vi har för närvarande tyvärr ingen lista på lämpliga psykologer. Dels för att det saknas personer i professionen som är öppet inriktade mot detta, även om en del har kunskap och kompetens om just sekterism och ibland även egna erfarenheter. Men också på grund av att en sådan lista skulle kunna bli inaktuell ganska fort och kräver aktiv kvalitetssäkring löpande. För närvarande har föreningen inga resurser för detta arbete, men vi vet hur viktigt det kan kännas att få träffa en psykolog som förstår.
Om det känns ok för dig kan du testa att gå till valfri psykolog, t ex genom din vårdcentral, och var då gärna öppen med din situation och dina särskilda behov av förståelse. Fråga psykologen hur hen kan hjälpa dig och känn efter hur det landar.
Psykologer är experter på psykologi, med en lång utbildningen bakom sig, så denna yrkesgrupp kan hjälpa till med mycket. Vissa av oss avhoppare har fått utmärkt hjälp med behandling, även om psykologen inte själv haft erfarenhet av sekterism eller religionsutövning. En bra behandling som passar dig som person kan ändå ge god effekt, eftersom psykologen jobbar evidensbaserat och ska anpassa insatserna utefter just din problematik.
Det är förstås fullt förståeligt att det kan kännas viktigt att träffa någon som är mer nischad mot slutna rörelser och allt vad det kan innebära. Det kan du också fråga om när du är i kontakt med en psykolog. Kanske har den personen någon kontakt som du kan få prata med istället. Önskar dig varmt lycka till med att hitta rätt behandlare. Ge inte upp om första kontakten inte känns helt rätt. Nästa gång kan allt falla på plats.
Tack för att du hör av dig. Som närstående kan det kännas maktlöst, när man ser sin anhöriga dras in i något. Kanske är personen inte alls öppen för kritiskt prat eller reflektion. I ett läge där personen är mitt i något som hen upplever positivt och viktigt, kanske totalt livsförändrande, så kan det vara mycket svårt att göra något konkret för att få personen att ändra riktning. Ibland sluter sig personen ännu hårdare till gruppen om omgivningen ifrågasätter.
Det kan också vara så att även om personen upplever negativa känslor av sitt engagemang, så kan det samtidigt finnas en stark längtan efter den positiva/euforiska/livsförändrande känsla som upplevdes den första tiden. Inte sällan jobbar gruppmedlemmen hårt för att behålla det de en gång känt. Det kan också finnas starka kontrollerande mekanismer i gruppen som gör att det inte är så lätt att tänka att man mår dåligt av det sammanhang man valt.
Det här är en ganska komplex fråga, för det är ju religionsfrihet för vuxna i Sverige och i detta ingår även rörelser som handlar om nyandlighet eller personlig utveckling.
På denna sida kan du läsa mer om våra tips och råd till anhöriga och hur man kan förhålla sig. https://hjalpkallan.nu/anhorig/
Om du läst och behöver mer konkreta råd är du välkommen att återkomma. Alla vi som jobbar för Hjälpkällan har egna erfarenheter av sekterism och det finns personer representerade från en mängd olika typer av rörelser. Du får gärna beskriva mer vad gruppen i fråga handlar om, så blir det enklare för oss att förmedla rätt kontakt.
Vi har även en privat Fb-grupp för anhöriga, där man kan träffa andra som befinner sig i en liknande situation. Det kan kännas skönt att få igenkänning och förståelse från andra anhöriga som vet vad det handlar om.
Tack för att du hör av dig. Förstår verkligen att det känns svårt när ditt vuxna barn brutit kontakten. Slutna grupper med sekteristiska drag finns tyvärr överallt, både i små och stora städer och även på landsbygden. Problemet är just att de ofta är slutna eller hemliga och det är därför inte alltid så lätt att ta reda på information. Vissa rörelser är mer öppna med sin verksamhet och då kan det ju bli enklare att i alla fall lokalisera sin anhörig och kanske till och med kunna hålla lite koll på vad som sker via gruppens sociala medier. Men det är sällan hela bilden som allmänheten får se.
Många medlemmar i slutna rörelser är både intelligenta och högutbildade. Tyvärr är man då inte heller immun mot påverkan och manipulation.
Har du sett den info vi har på hemsidan som riktar sig till anhöriga? Där skriver vi om hur man kan förhålla sig i en sådan situation: https://hjalpkallan.nu/anhorig/ Om du redan läst där och behöver mer stöttning har vi en särskild Facebook-grupp för anhöriga. Om du önskar tillträde till den, skicka ett meddelande hit: https://www.facebook.com/Hjalpkallan.nu så får du vidare hjälp.
Vad skönt att du så gott som tagit dig ur rörelsen och att du känner dig ok. Jag förstår att du också vill hjälpa andra att ta sig ut, men det är inte så lätt att göra det, särskilt om personerna inte själva vill och dessutom är myndiga. När man passerar 18 är det upp till varje person att vara i vilken rörelse man önskar på grund av religionsfriheten. När det gäller barn kan man göra lite mer. Det är om man misstänker att icke-myndiga personer far illa på något sätt som man kan ta konkreta åtgärder med hjälp av myndigheter, som polis eller socialtjänst. Då kan du välja att vara anonym.
Jag rekommenderar inte att du utsätter dig själv för fara, även om det ”bara” är psykologisk fara. Du befinner dig själv mitt i en avhopparprocess, och det tar tid att landa i det. Se till att du får den hjälp du själv behöver, först och främst och att du befinner dig på en trygg och bra plats innan du personligen tar dig an andra.
Jag tror du kan hitta konkreta tips och råd på hemsidan, under den sida som riktar sig till anhöriga. Där skriver vi om hur man kan tänka och förhålla sig i en situation där man önskar att en annan person ska lämna en rörelse: https://hjalpkallan.nu/anhorig/
Om du redan läst där och behöver mer stöttning har vi en Fb-grupp för anhöriga. Om du önskar tillträde till den, skicka ett meddelande hit: https://www.facebook.com/Hjalpkallan.nu så får du vidare hjälp. Då kan du samtidigt be om tillträde till gruppen för avhoppare, eftersom du platsar där och genom den kan få stöttning också, med din egen process.
Jag tänker att du helst bör undvika kontakt med folk i rörelsen (eftersom de allra flesta kontakter kan leda till att ledarskapet får kännedom), men om du har kontakt med de personer som du vill ska hoppa av, så kan du testa att så frön av tvivel genom att hålla sporadisk kontakt, prata och ställa försiktiga frågor, men att kritisera funkar sällan bra. Då kan personerna knyta sig ännu hårdare till ideologin.
Vi kan tyvärr inte erbjuda professionell hjälp via Hjälpkällan, så tveka inte att kontakta din vårdcentral eller en fristående psykolog, om du känner att det behövs. Man ska inte underskatta att ett avhopp kan leda till en jobbig period på flera sätt. Att själv hoppa av kan vara nog så svårt. Om du även tar dig an andras avhopp är det viktigt att du har ett bra socialt stöd.
Ta hand om dig!
Nyandlighet (New Age) är stort och brett idag, det är ganska vanligt att man rör sig i olika kretsar och delar av den här världen, just för att försöka ”hitta sig själv” eller något mer meningsfullt i livet, utan att för den skull vara med i en särskild grupp som skulle kunna definieras som sekt. Kanske är det ett sekteristiskt sammanhang, men inte nödvändigtvis.
Det är helt förståeligt att du tänker på Scientologerna, med tanke på det dyra kursupplägget. Det finns flera utbrytargrupper från just scientologin med liknande upplägg av dyra kurser inom personlig utveckling, men det finns också andra nyandliga grupper med just denna ”affärsmodell”. Det är tyvärr ganska vanligt numera att andlig vägledning byts mot stora summor pengar i form av kurser och workshops.
Att din vän drar sig för att berätta är förståeligt, en del av honom känner kanske lite skam över de stora summorna och vill kanske inte heller bli dömd för det han utforskar. Det kan kännas näst intill heligt när man är på väg in i en sådan här värld, eller på en ”inre resa” av något slag. Inte sällan vill man sluta sig för att skydda sig själv och det man upplever som positivt.
Vad fint att du bryr dig om din vän. Försök vara ett stöd, fortsätt fråga och visa att du bryr dig. Eventuellt kan du försiktigt fråga om dessa stora summor pengar verkligen kommer honom till gagn, eller kanske någon annan som inte kommer vara där för honom när det verkligen blåser. Det är tyvärr ganska vanligt att folk blir ekonomiskt rejält ansträngda eller utblottade efter sådana här upplevelser och det är verkligen beklagligt.
Jag hoppas allt allting löser sig till det bästa. Om din vän verkar allmänt vilsen pga psykisk ohälsa skulle jag råda att du försöker få honom att söka hjälp hos psykolog, t ex via vårdcentralen. Att prata med någon professionell, helt utanför ett andligt sammanhang, är viktigt i sådana här lägen. Inte sällan erbjuder det nyandliga sammanhanget ”vägledning” eller ”terapi” som de menar ersätter eller är bättre än vad vården erbjuder eller normsamhället förespråkar, vilket kan få katastrofala följder för en person som är i behov av evidensbaserad, professionell hjälp.